8532 21 00: Tantalkondensatorer: Elektriska kondensatorer, fasta eller variabla: andra fasta kondensatorer, tantalkondensatorer

1. Detta kapitel omfattar inte

1. a) filtar, dynor, fotpåsar o.d. med elektrisk uppvärmning; kläder, skodon, öronskydd eller andra artiklar avsedda att bäras av användaren, med elektrisk uppvärmning,

2. b) artiklar av glas enligt nr 7011,

3. c) maskiner och apparater enligt nr 8486,

4. d) sugapparater av sådana slag som används för medicinskt, kirurgiskt, dentalt eller veterinärt vetenskapsändamål (nr 9018), eller

5. e) möbler med elektrisk uppvärmning, enligt kapitel 94.

2. Nr 8501–8504 ska inte tillämpas för varor som är nämnda i nr 8511, 8512 eller 8540–8542.

Kvicksilverströmriktare med metallbehållare klassificeras dock enligt nr 8504.

3. För nr 8507 ska uttrycket ”elektriska ackumulatorer” inkludera även sådana som föreligger tillsammans med hjälpkomponenter som bidrar till ackumulatorns funktion att lagra och leverera energi eller som skyddar den mot skador, såsom elektriska kopplingsanordningar, temperaturregulatorer (t.ex. termistorer) och anordningar för kretsskydd. De får också inkludera en del av det skyddande höljet till de varor i vilka de ska användas.

4. Nr 8509 omfattar endast följande elektromekaniska maskiner och apparater av sådana slag som vanligen används för hushållsbruk:

1. a) Golvbonare, maskiner för malning eller blandning av livsmedel samt frukt- eller köksväxtsaftpressar, oavsett vikten.

2. b) Andra maskiner och apparater, under förutsättning att vikten inte överstiger 20 kg per styck. Numret tillämpas dock inte för fläktar eller för ventilations- eller cirkulationskåpor med inbyggd fläkt, med eller utan filter (nr 8414), torkcentrifuger (nr 8421), diskmaskiner (nr 8422), hushållstvättmaskiner (nr 8450), manglar och strykmaskiner (nr 8420 och 8451), symaskiner (nr 8452), elektriska saxar (nr 8467) samt elektriska värmeapparater (nr 8516).

5. Med ”smarttelefoner” enligt nr 8517 förstås telefoner för cellulära nät, utrustade med ett mobilt operativsystem som konstruerats för att utföra samma funktioner som en maskin för automatisk databehandling, såsom att ladda ner och driva flera tillämpningar samtidigt, även tredjepartstillämpningar, även med andra funktioner som digitala kameror och navigationssystem.

6. För tillämpning av nr 8523 gäller följande:

1. a) Med ”icke-flyktiga halvledarminnen” (solid-state non-volatile storage devices, t.ex. flashminneskort eller flashelektroniska minneskort) förstås minnen med anslutningsdon vilka i ett och samma hölje innehåller ett eller flera flashminnen (t.ex. ”Flash E²PROM”) i form av integrerade kretsar monterade på tryckta kretskort. De kan omfatta en styrenhet i form av en integrerad krets samt diskreta passiva komponenter såsom kondensatorer och motstånd.

2. b) Med ”smartkort” förstås kort i vilka inbäddats en eller flera elektroniska integrerade kretsar (mikroprocessor, direktminne [RAM] eller läsminne [ROM]) i form av chips. Dessa kort kan innehålla kontakter, magnetremsa eller inbäddad antenn men innehåller inte några andra aktiva eller passiva kretselement.

7. Med ”platta bildskärmsmoduler” i nr 8524 förstås anordningar eller apparater för visning av information som har en minst en bildskärm och som är utformade för att monteras i varor enligt andra nummer före användning. Som bildskärmar till platta bildskärmsmoduler räknas platta, böjda, flexibla, fällbara eller töjbara bildskärmar. Platta bildskärmsmoduler får innehålla ytterligare komponenter, inbegripet sådana som är nödvändiga för att ta emot videosignaler och för att överföra dessa till pixlar på skärmen. Nr 8524 omfattar dock inte bildskärmsmoduler som är utrustade med komponenter för omvandling av videosignaler (t.ex. en integrerad krets som skalar signaler, en integrerad krets som avkodar signaler eller en applikationsprocessor) eller på annat sätt har karaktären av varor som omfattas av andra nummer.

Vid klassificering av sådana platta bildskärmsmoduler som definieras i denna anmärkning ska nr 8524 ha företräde framför varje annat nummer i tulltaxan.

8. Med tryckta kretsar i nr 8534 förstås kretsar, som med något tryckningsförfarande (t.ex. prägling, plätering eller etsning) eller med filmkretsteknik erhållits genom att man på ett isolerande underlag utformat ledande element, kontakter eller andra tryckta komponenter (t.ex. induktansspolar, motstånd och kondensatorer), ensamma eller sammanbundna enligt ett förutbestämt mönster, andra än element som kan alstra, likrikta, modulera eller förstärka en elektrisk signal (t.ex. halvledarelement).

Med tryckta kretsar avses inte kretsar i förening med andra element än sådana som erhållits under tryckningsprocessen och inte heller ensamma, skilda motstånd, kondensatorer och induktansspolar. Tryckta kretsar kan dock vara försedda med icke tryckta förbindningselement.

Tunn- eller tjockfilmskretsar som innehåller passiva och aktiva element som erhållits under samma tekniska process ska klassificeras enligt nr 8542.

9. Med ”kopplingsdon för optiska fibrer eller för knippen eller kablar av optiska fibrer” i nr 8536 förstås kopplingsdon som används enbart för att mekaniskt koppla optiska fibrer ände mot ände i ett digitalt trådsystem. De har ingen annan funktion (såsom förstärkning, regenerering eller modifiering av en signal).

10. Nr 8537 omfattar inte trådlösa anordningar med infrarött ljus vilka används för fjärrkontroll av televisionsmottagare eller av annan elektrisk utrustning (nr 8543).

11. Vid tillämpning av nr 8539 omfattar uttrycket ”lysdiodljuskällor (LED)” följande:

1. a) ”Lysdiodmoduler (LED-moduler)” vilka är elektriska ljuskällor som använder lysdioder (LED) ordnade i elektriska kretsar och som innehåller andra komponenter såsom elektriska, mekaniska, termiska eller optiska komponenter. De innehåller också diskreta aktiva komponenter, diskreta passiva komponenter eller artiklar enligt nr 8536 eller 8542 vars syfte är att tillhandahålla strömförsörjning eller effektreglering. Lysdiodmoduler (LED-moduler) saknar en sockel som utformats för att göra det enkelt att sätta i och byta ljuskällan i en belysningsarmatur och för att sörja för mekanisk och elektrisk kontakt.

2. b) ”Lysdiodlampor (LED-lampor)” vilka är elektriska ljuskällor som innehåller en eller flera LED-moduler som innehåller andra komponenter såsom elektriska, mekaniska, termiska eller optiska komponenter. Skillnaden mellan lysdiodmoduler (LED-moduler) och lysdiodlampor (LED-lampor) är att lampor har en sockel som utformats för att göra det enkelt att sätta i och byta ljuskällan i en belysningsarmatur och för att sörja för mekanisk och elektrisk kontakt.

12. För tillämpning av nr 8541 och 8542 gäller följande:

1. a)

   i) Med ”halvledarkomponenter” förstås sådana halvledarkomponenter vars funktion är beroende av förändringar i resistiviteten under inverkan av ett elektriskt fält eller halvledarbaserade omvandlare.

   Halvledarkomponenter kan också bestå av flera komponenter, även med aktiva eller passiva hjälpfunktioner.

   Med ”halvledarbaserade omvandlare” förstås i denna definition halvledarbaserade sensorer, halvledarbaserade styrdon, halvledarbaserade resonatorer och halvledarbaserade oscillatorer, vilka är olika slag av diskreta halvledarbaserade komponenter som fyller en funktion och som kan omvandla alla typer av fysiska och kemiska fenomen eller en handling till en elektrisk signal eller en elektrisk signal till alla typer av fysiska fenomen eller en handling.

   Alla komponenter i halvledarbaserade omvandlare är kombinerade på ett sådant sätt att de inte kan delas upp och de kan också innehålla nödvändiga material som är sammanfogade på ett sådant sätt att de inte delas upp, och som möjliggör deras konstruktion eller funktion.

   Med följande uttryck förstås de betydelser som anges:

   1. 1) Med ”halvledarbaserad” förstås att komponenten konstruerats eller tillverkats på ett halvledarsubstrat eller av halvledarmaterial, tillverkats med halvledarteknik, inom vilken halvledarsubstratet eller halvledarmaterialet har en viktig och outbytbar funktion som omvandlare, vars funktion är baserad på halvledaregenskaper inbegripet fysiska, elektriska, kemiska och optiska egenskaper.

   2. 2) Med ”fysiska eller kemiska fenomen” förstås fenomen som tryck, akustiska vågor, acceleration, vibration, rörelse, orientering, töjning, magnetisk fältstyrka, elektrisk fältstyrka, ljus, radioaktivitet, fuktighet, flöde, kemikaliekoncentration, etc.

   3. 3) Med ”halvledarbaserad sensor” förstås en halvledarbaserad komponent som består av en mikroelektronisk eller mekanisk struktur som skapas i massan eller på ytan av en halvledare och vars funktion är att upptäcka fysiska eller kemiska kvantiteter och omvandla dessa till elektriska signaler, orsakade av de variationer i elektriska egenskaper eller den förflyttning av en mekanisk struktur som uppstår.

   4. 4) Med ”halvledarbaserat styrdon” förstås en halvledarkomponent som består av mikroelektroniska och mekaniska strukturer som skapas i massan eller på ytan av en halvledare och vars funktion är att omvandla elektriska signaler till fysiska rörelser.

   5. 5) Med ”halvledarbaserad resonator” förstås en halvledarbaserad komponent som består av mikroelektroniska eller mekaniska strukturer som skapas i massan eller på ytan av en halvledare och vars funktion är att generera en mekanisk eller elektrisk svängning med en förbestämd frekvens som beror på den fysikaliska geometrin hos dessa strukturer som reaktion på en extern påverkan.

   6. 6) Med ”halvledarbaserad oscillator” förstås en halvledarkomponent som består av mikroelektroniska eller mekaniska strukturer som skapas i massan eller på ytan av en halvledare och vars funktion är att generera en mekanisk eller elektrisk svängning med en förbestämd frekvens som beror på den fysikaliska geometrin hos dessa strukturer.

   ii) Med ”lysdioder (LED)” förstås halvledarkomponenter som är baserade på halvledarmaterial och som omvandlar elektrisk energi till synliga, infraröda eller ultravioletta strålar, även elektriskt sammankopplade och även med skyddsdioder.

   Lysdioder (LED) enligt nr 8541 innehåller inte komponenter vars syfte är att tillhandahålla elförsörjning eller effektreglering,

2. b) Med elektroniska integrerade kretsar förstås följande:

   1. 1. Integrerade monolitkretsar i vilka kretselementen (dioder, transistorer, motstånd, kondensatorer, induktansspolar, etc.) framställts i massan (huvudsakligen) och på ytan av ett halvledarmaterial eller sammansatt halvledarmaterial (t.ex. dopad kisel, galliumarsenid, kiselgermanium eller indiumfosfid) och är oskiljaktigt förbundna med varandra.

   2. 2. Integrerade hybridkretsar i vilka passiva element (motstånd, kondensatorer, induktansspolar, etc.) som erhållits med hjälp av tunn- eller tjockfilmsteknik och aktiva element (dioder, transistorer, integrerade monolitkretsar, etc.) som erhållits med hjälp av halvledarteknik kombinerats praktiskt taget odelbart med hjälp av förbindelser eller förbindelseledningar på ett enda isolerande underlag (glas, keramik, etc.). Dessa kretsar kan också innehålla diskreta komponenter.

   3. 3. Integrerade multichipkretsar bestående av två eller flera förbundna integrerade monolitkretsar som kombinerats praktiskt taget odelbart, även på ett eller flera isolerande substrat och med ledningsbanor (leadframes) men utan några andra aktiva eller passiva kretselement.

   4. 4. Integrerade multikomponentkretsar: en kombination av en eller flera monolit-, hybrid- eller multichipkretsar och minst en av följande komponenter: kiselbaserade sensorer, styrdon, oscillatorer, resonatorer eller kombinationer av dessa, eller komponenter med funktionerna hos varor som klassificeras enligt nr 8532, 8533, 8541, eller induktorer som klassificeras enligt nr 8504, formade praktiskt taget odelbart till en enhet, t.ex. en integrerad krets, som en komponent av ett slag som används för montering på ett kretskort eller annat underlag, genom anslutning av stift, ledningsbanor, pärlor, anslutningsytor, bulor eller mellanlägg.

      I denna definition används följande termer:

      1. 1) komponenter: kan vara fristående, tillverkade oberoende och därefter monterade på resten av den integrerade multikomponentkretsen, eller integrerade i andra komponenter.

      2. 2) kiselbaserad: byggd på ett kiselsubstrat, eller gjord av kiselmaterial, eller tillverkad på en naken integrerad krets (die).

      3. 3)

         a) Med ”kiselbaseradesensorer” förstås mikroelektroniska eller mekaniska strukturer som skapas i massan eller på ytan av en halvledare och vars funktion är att upptäcka fysiska eller kemiska fenomen och omvandla dessa till elektriska signaler, orsakade av de variationer i elektriska egenskaper eller den förflyttning av en mekanisk struktur som uppstår. Med ”fysiska eller kemiska fenomen” förstås fenomen som tryck, akustiska vågor, acceleration, vibration, rörelse, orientering, töjning, magnetisk fältstyrka, elektrisk fältstyrka, ljus, radioaktivitet, fuktighet, flöde, kemikaliekoncentration, etc.

         b) kiselbaserade styrdon: består av mikroelektroniska och mekaniska strukturer som skapas i massan eller på ytan av en halvledare och vars funktion är att omvandla elektriska signaler till fysiska rörelser.

         c) kiselbaserade resonatorer: komponenter som består av mikroelektroniska eller mekaniska strukturer som skapas i massan eller på ytan av en halvledare och vars funktion är att generera en mekanisk eller elektrisk svängning med en förbestämd frekvens som beror på den fysikaliska geometrin hos dessa strukturer som reaktion på en extern påverkan.

         d) kiselbaserade oscillatorer: aktiva komponenter som består av mikroelektroniska eller mekaniska strukturer som skapas i massan eller på ytan av en halvledare och vars funktion är att generera en mekanisk eller elektrisk svängning med en förbestämd frekvens som beror på den fysikaliska geometrin hos dessa strukturer.

Vid klassificering av de artiklar som definieras i denna anmärkning ska nr 8541 och 8542 ha företräde framför varje annat nummer (med undantag av nr 8523) som skulle kunna komma i fråga särskilt med hänsyn till artiklarnas funktion.