Undernummer · Kapitel 14 · Nummer 1401
1401.20: Vegetabiliska material av sådana slag som används främst: rotting
Officiell varubeskrivning Rotting
Undernummer 1401.20 hör till nummer 1401 (vegetabiliska material av sådana slag som används främst för flätning) i kapitel 14.
Det här betalar du
Import till EU
Tullsatser per nationell varukod · EU:s kombinerade nomenklatur
Varukoder – EU →- 1401 20 00 Rotting Tullfri—
Tilläggstullar och importregler
Avgifter utöver tullen och regler som varorna måste uppfylla vid gränsen.
Tilläggstullar och avgifter 5
- TilläggstullTilläggstullar 50 % med dokument Y-155 (Produkter som exporteras direkt eller indirekt från Ryska federationen eller Belarus) · annars tullfri
- Gäller varor från
- alla länder utom Belarus, Ryssland
- Rättsakt
- Regulation 1227/25
- Dokument
- Y155 Produkter som exporteras direkt eller indirekt från Ryska federationen eller Belarus
- TilläggstullTilläggstullar 50 %
- Gäller varor från
- Belarus, Ryssland
- Rättsakt
- Regulation 1227/25
- Tull på försändelser av ringa värdeTullsats för försändelser av lågt värde 3 EUR
- Gäller varor från
- alla länder
- Giltighet
- till 31 oktober 2026
- Rättsakt
- Regulation 0382/26
- Tull på försändelser av ringa värdeTullsats för försändelser av lågt värde 3 EUR
- Gäller varor från
- alla länder
- Giltighet
- från 1 november 2026
- Rättsakt
- Regulation 0382/26
- ExpeditionsavgiftUnionshanteringsavgift 2 EUR
- Gäller varor från
- alla länder
- Giltighet
- från 1 november 2026
- Rättsakt
- Regulation 2108/26
- Dokument
- Y126 Goods sold in distance sales
Importkrav 3
- ImportkontrollKontroll av import av ekologiska produkter
- Gäller varor från
- alla länder utom Schweiz, Island, Liechtenstein, Norge
- Rättsakt
- Regulation 2306/21
- Importkontroll
- Gäller varor från
- Ukraina
- Rättsakt
- Regulation 0692/14
- Dokument
- Y997 Varor som inte har sitt ursprung i eller är avsedda för Krim eller Sevastopol (artiklarna 2 och 2b.1 i rådets förordning (EU) nr 692/2014)
- N864 Fakturadeklaration eller ursprungsdeklaration som lämnas av vilken exportör som helst på en faktura eller någon annan kommersiell handling
- N954 Varucertifikat EUR.1
- Importkontroll
- Gäller varor från
- Ukraina
- Rättsakt
- Regulation 0263/22
- Dokument
- Y984 Varor som inte har sitt ursprung i eller inte är avsedda för de icke-regeringskontrollerade områdena i länen Donetsk, Kherson, Luhansk och Zaporizhzhia
- N954 Varucertifikat EUR.1
- N864 Fakturadeklaration eller ursprungsdeklaration som lämnas av vilken exportör som helst på en faktura eller någon annan kommersiell handling
EU: import per månad
Största leverantörer, senaste 12 månaderna
| Land | Värde | Andel | Förändring |
|---|---|---|---|
| 3 mn € | 62 % | −56,4 % | |
| 837 tn € | 17,2 % | −50 % | |
| 540 tn € | 11,1 % | +71,7 % | |
| 258 tn € | 5,3 % | −17,9 % | |
| 133 tn € | 2,7 % | +6,7 % | |
| 35 tn € | 0,7 % | −56,8 % | |
| 35 tn € | 0,7 % | −1,6 % | |
| 5 tn € | 0,1 % | — |
Samma undernummer i andra tulltaxor
Världshandeln 2024
Handelsvärde (US$) ingen rapporterad handel < 18,7 tn US$18,7 tn US$+336,2 tn US$+1,3 mn US$+> 10,8 mn US$
Export: 69
- Kina: 16,8 mn US$
- Malaysia: 10,8 mn US$
- Filippinerna: 5,7 mn US$
- Indonesien: 5 mn US$
- Singapore: 4,7 mn US$
- Nederländerna: 1,3 mn US$
- Spanien: 904,5 tn US$
- Portugal: 757,4 tn US$
- Belgien: 724,9 tn US$
- Italien: 713,7 tn US$
- Tyskland: 407,6 tn US$
- Frankrike: 397,4 tn US$
- Vietnam: 396,9 tn US$
- Hongkong SAR: 394,9 tn US$
- Myanmar (Burma): 336,2 tn US$
- Marocko: 235,3 tn US$
- Rumänien: 213,6 tn US$
- USA: 169,9 tn US$
- Salomonöarna: 145,2 tn US$
- Afghanistan: 113,9 tn US$
- Taiwan: 113,9 tn US$
- Thailand: 94,8 tn US$
- Argentina: 65,7 tn US$
- Danmark: 60,2 tn US$
- Mexiko: 60,2 tn US$
- Tjeckien: 59,2 tn US$
- Kambodja: 56,2 tn US$
- Storbritannien: 51 tn US$
- Indien: 37,7 tn US$
- Sverige: 18,7 tn US$
- Tunisien: 18,6 tn US$
- Laos: 16 tn US$
- Ungern: 12,9 tn US$
- Turkiet: 12,6 tn US$
- Kuwait: 12,5 tn US$
- Senegal: 12,3 tn US$
- Polen: 11,8 tn US$
- Pakistan: 5,6 tn US$
- Österrike: 5,4 tn US$
- Japan: 4,4 tn US$
- Ryssland: 4 tn US$
- Sudan: 3,3 tn US$
- Slovenien: 3,2 tn US$
- Australien: 3 tn US$
- Irland: 3 tn US$
- Litauen: 2,6 tn US$
- Schweiz: 2,4 tn US$
- Serbien: 2,4 tn US$
- Egypten: 1,5 tn US$
- Norge: 1,4 tn US$
- Förenade Arabemiraten: 800 US$
- Madagaskar: 700 US$
- Sydafrika: 700 US$
- Colombia: 500 US$
- Mauritius: 400 US$
- Slovakien: 400 US$
- Finland: 300 US$
- Kroatien: 300 US$
- Bulgarien: 200 US$
- Grekland: 100 US$
Handelsvärde (US$) ingen rapporterad handel < 22,1 tn US$22,1 tn US$+168,1 tn US$+1 mn US$+> 2,6 mn US$
Import: 121
- Kina: 14,6 mn US$
- Spanien: 5,6 mn US$
- Singapore: 4,6 mn US$
- Nederländerna: 2,6 mn US$
- USA: 2,2 mn US$
- Japan: 2,2 mn US$
- Tyskland: 1,5 mn US$
- Frankrike: 1,5 mn US$
- Italien: 1,4 mn US$
- Colombia: 1,2 mn US$
- Thailand: 1,1 mn US$
- Egypten: 1 mn US$
- Belgien: 824,9 tn US$
- Indien: 773,9 tn US$
- Ungern: 742,9 tn US$
- Vietnam: 737,8 tn US$
- Marocko: 702,4 tn US$
- Turkiet: 658,2 tn US$
- Storbritannien: 626,2 tn US$
- Pakistan: 592,8 tn US$
- Mexiko: 591,4 tn US$
- Dominikanska republiken: 461,3 tn US$
- Tjeckien: 346,4 tn US$
- Filippinerna: 340,8 tn US$
- Polen: 337,2 tn US$
- Förenade Arabemiraten: 261,8 tn US$
- Australien: 231,5 tn US$
- Norge: 218 tn US$
- Schweiz: 210,1 tn US$
- Argentina: 168,1 tn US$
- Sydkorea: 149,8 tn US$
- Österrike: 139,7 tn US$
- Portugal: 137,6 tn US$
- Sydafrika: 133,6 tn US$
- Sverige: 130,3 tn US$
- Kanada: 127,1 tn US$
- Hongkong SAR: 126,8 tn US$
- Brasilien: 126 tn US$
- Ryssland: 117,3 tn US$
- Slovenien: 110,2 tn US$
- Mauritius: 98,9 tn US$
- Tunisien: 98,8 tn US$
- Danmark: 94,4 tn US$
- Taiwan: 94,4 tn US$
- Kuwait: 85 tn US$
- Nya Zeeland: 81,8 tn US$
- Costa Rica: 66,4 tn US$
- Irland: 57,2 tn US$
- Chile: 56,2 tn US$
- Israel: 53,2 tn US$
- Rumänien: 47,9 tn US$
- Bangladesh: 42,8 tn US$
- Peru: 40,1 tn US$
- Saudiarabien: 39,7 tn US$
- Serbien: 32,5 tn US$
- Sri Lanka: 27,9 tn US$
- Malaysia: 24,9 tn US$
- Nigeria: 23,8 tn US$
- Slovakien: 22,1 tn US$
- Luxemburg: 19,3 tn US$
Största exportörer
| Plats | Land | Värde | Andel |
|---|---|---|---|
| 1 | 16,8 mn US$ | 33 % | |
| 2 | 10,8 mn US$ | 21,2 % | |
| 3 | 5,7 mn US$ | 11,2 % | |
| 4 | 5 mn US$ | 9,8 % | |
| 5 | 4,7 mn US$ | 9,2 % | |
| 6 | 1,3 mn US$ | 2,5 % | |
| 7 | 904,5 tn US$ | 1,8 % | |
| 8 | 757,4 tn US$ | 1,5 % | |
| 9 | 724,9 tn US$ | 1,4 % | |
| 10 | 713,7 tn US$ | 1,4 % |
Största importörer
| Plats | Land | Värde | Andel |
|---|---|---|---|
| 1 | 14,6 mn US$ | 28,6 % | |
| 2 | 5,6 mn US$ | 11 % | |
| 3 | 4,6 mn US$ | 8,9 % | |
| 4 | 2,6 mn US$ | 5,1 % | |
| 5 | 2,2 mn US$ | 4,3 % | |
| 6 | 2,2 mn US$ | 4,2 % | |
| 7 | 1,5 mn US$ | 3 % | |
| 8 | 1,5 mn US$ | 2,9 % | |
| 9 | 1,4 mn US$ | 2,8 % | |
| 10 | 1,2 mn US$ | 2,4 % |
Importtull på denna vara i världen 165
Den tull enligt principen om mest gynnad nation (MGN) som varje land tillämpar på varor i denna HS-undergrupp: genomsnittet av landets nationella tullpositioner, med den lägsta och högsta positionen när de skiljer sig åt. Varor från länder med handelsavtal betalar ofta mindre.
- 5 %mediantull
- 57antal tullfria länder (MGN)
- 30 %högst: Etiopien, Indien, Bermuda
165
| Importland | MGN-tull | positioner från – till | dataår |
|---|---|---|---|
| 5 % | 2018 · HS 2012 | ||
| 10 % | 2023 | ||
| 5 % | 2023 | ||
| 10 % | 2023 · HS 2017 | ||
| 0 % | 2021 · HS 2017 | ||
| 0 % | 2021 · HS 2007 | ||
| 6 % | 2023 · HS 2017 | ||
| 13 % | 2023 | ||
| 6 % | 2021 · HS 2012 | ||
| 0 % | 2023 | ||
| 15 % | 2023 · HS 2017 | ||
| 0 % | 2022 | ||
| 5 % | 2023 | ||
| 10 % | 2023 · HS 2017 | ||
| 5 % | 2022 · HS 2017 | ||
| 13 % | 2021 · HS 2017 | ||
| 5 % | 2023 | ||
| 5 % | 2023 | ||
| 25 % | 2023 | ||
| 10 % | 2022 | ||
| 10 % | 2023 · HS 2017 | ||
| 0 % | 2022 | ||
| 0 % | 2023 | ||
| 6 % | 2023 · HS 2017 | ||
| 0 % | 2023 · HS 2017 | ||
| 5 % | 2023 | ||
| 10 % | 2023 | ||
| 22 % | 2021 · HS 2002 | ||
| 10 % | 2023 | ||
| 6 % | 2023 · HS 2017 | ||
| 10 % | 2023 · HS 2017 | ||
| 0 % | 2022 · HS 2017 | ||
| 0 % | 2023 | ||
| 0 % | 2023 · HS 2017 | ||
| 0 % | 2023 | ||
| 0 % | 2023 · HS 2017 | ||
| 5 % | 2019 · HS 2017 | ||
| 10 % | 2023 | ||
| 0 % | 2022 | ||
| 5 % | 2023 · HS 2017 | ||
| 0 % | 2023 | ||
| 30 % | 2021 · HS 2017 | ||
| 0 % | 2023 | ||
| 5 % | 2023 | ||
| 3 % | 2023 | ||
| 6 % | 2023 | ||
| 5 % | 2023 | ||
| 10 % | 2023 | ||
| 5 % | 2023 | ||
| 0 % | 2022 · HS 2017 | ||
| 5 % | 2023 | ||
| 12 % | 2023 · HS 2017 | ||
| 5 % | 2023 · HS 2012 | ||
| 0 % | 2023 | ||
| 5 % | 2023 | ||
| 5 % | 2023 | ||
| 5 % | 2023 · HS 2017 | ||
| 0 % | 2020 · HS 2017 | ||
| 0 % | 2023 | ||
| 0 % | 2023 | ||
| 30 % | 2023 | ||
| 0 % | 2023 | ||
| 20 % | 2020 · HS 2017 | ||
| 0 % | 2023 | ||
| 0 % | 2022 · HS 2017 | ||
| 0 % | 2023 | ||
| 0 % | 2023 | ||
| 10 % | 2017 · HS 2017 | ||
| 5 % | 2023 | ||
| 0 % | 2023 · HS 2017 | ||
| 10 % | 2023 | ||
| 0 % | 2023 | ||
| 5 % | 2023 · HS 2017 | ||
| 10 % | 2023 | ||
| 10 % | 2023 | ||
| 10 % | 2023 | ||
| 13 % | 2021 · HS 2017 | ||
| 0 % | 2023 · HS 2002 | ||
| 20 % | 2021 · HS 2017 | ||
| 10 % | 2023 | ||
| 5 % | 2023 · HS 2017 | ||
| 5 % | 2023 | ||
| 20 % | 2023 · HS 2017 | ||
| 0 % | 2023 | ||
| 0 % | 2020 · HS 2017 | ||
| 5 % | 2023 | ||
| 5 % | 2021 · HS 2017 | ||
| 0 % | 2021 · HS 2017 | ||
| 0 % | 2023 | ||
| 5 % | 2023 | ||
| 0 % | 2021 · HS 2017 | ||
| 0 % | 2023 | ||
| 25 % | 2023 | ||
| 5 % | 2023 | ||
| 2,5 % | 2023 | ||
| 5 % | 2023 · HS 2017 | ||
| 0 % | 2023 | ||
| 0 % | 2023 · HS 2017 | ||
| 4 % | 2021 · HS 2017 | ||
| 2,5 % | 2023 | ||
| 10 % | 2023 · HS 2017 | ||
| 5 % | 2023 | ||
| 15 % | 2023 · HS 2017 | ||
| 15 % | 2023 · HS 2017 | ||
| 0 % | 2023 | ||
| 10 % | 2021 · HS 2017 | ||
| 10 % | 2023 | ||
| 0 % | 2023 | ||
| 5 % | 2023 | ||
| 5 % | 2023 | ||
| 0 % | 2023 | ||
| 0 % | 2023 | ||
| 0 % | 2023 | ||
| 5 % | 2023 | ||
| 3 % | 2023 | ||
| 3 % | 2023 · HS 2012 | ||
| 0 % | 2017 · HS 2017 | ||
| 0 % | 2023 | ||
| 10 % | 2023 | ||
| 6 % | 2023 · HS 2017 | ||
| 0 % | 2023 · HS 2017 | ||
| 5 % | 2023 | ||
| 10 % | 2023 | ||
| 13 % | 2021 · HS 2017 | ||
| 0 % | 2023 | ||
| 5 % | 2023 · HS 2012 | ||
| 5 % | 2021 · HS 2017 | ||
| 5 % | 2023 | ||
| 10 % | 2023 · HS 2017 | ||
| 8 % | 2020 · HS 2017 | ||
| 10 % | 2019 · HS 2017 | ||
| 5 % | 2023 | ||
| 0 % | 2023 | ||
| 5 % | 2023 | ||
| 0 % | 2023 | ||
| 5 % | 2023 | ||
| 0 % | 2023 · HS 2017 | ||
| 15 % | 2023 · HS 2017 | ||
| 0 % | 2023 | ||
| 0 % | 2023 | ||
| 25 % | 2021 · HS 2017 | ||
| 5 % | 2023 · HS 2007 | ||
| 0 % | 2023 | ||
| 8 % | 2023 | ||
| 5 % | 2020 · HS 2012 | ||
| 15 % | 2021 · HS 2012 | ||
| 10 % | 2023 | ||
| 10 % | 2023 | ||
| 0 % | 2023 | ||
| 5 % | 2023 | ||
| 15 % | 2023 · HS 2017 | ||
| 0 % | 2023 · HS 2012 | ||
| 0 % | 2023 | ||
| 0 % | 2017 · HS 2017 | ||
| 10 % | 2023 | ||
| 2 % | 2023 · HS 2017 | ||
| 6 % | 2023 · HS 2017 | ||
| 1 % | 0 % – 2 % | 2023 | |
| 0 % | 2021 · HS 2017 | ||
| 0 % | 2023 | ||
| 6 % | 2023 · HS 2017 | ||
| 5 % | 2023 | ||
| 4 % | 2021 · HS 2012 | ||
| 15 % | 2023 | ||
| 0,1 % | 2023 |
Tulldata från åren 2017–2023; tullsatserna kan ha ändrats sedan dess. · UNCTAD TRAINS, hämtat via WITS (Världsbanken)
Klassificeringar och korrespondenser
Var denna HS-undergrupp finns i FN:s statistiska klassificeringar och vilka nummer den hade i tidigare utgåvor av Harmoniserade systemet.
- SITC Rev. 4
- 29232 Rattans
- Slutanvändning (BEC Rev. 5)
- Insatsvaror · BEC 1111
- Produkt CPC 2.1
- 03250 Vegetable materials of a kind used primarily for plaiting or as stuffing or padding; raw vegetable materials of a kind used primarily for dyeing or tanning; vegetable products n.e.c.
- Verksamhet ISIC Rev. 4
- 0129 Growing of other perennial crops
Tidigare HS-utgåvor
| HS | Kod | |
|---|---|---|
| 2017 | 1401.20 | oförändrad |
| 2012 | 1401.20 | oförändrad |
| 2007 | 1401.20 | oförändrad |
| 2002 | 1401.20 | oförändrad |
| 1996 | 1401.20 | oförändrad |
| 1992 | 1401.20 | oförändrad |
Korrespondenstabeller från FN:s statistikavdelning (UNSD)
Undernummer 1401.20 motsvaras av en enda varukod i EU:s kombinerade nomenklatur; tullsatsen är noll.
I Turkiets tulltaxa är undernummer 1401.20 en enda varukod, och tullsatsen är noll.
På varor med ursprung i Belarus och Ryssland tar EU utöver tullen ut en tilläggstull på 50 %.
Från september 2025 till och med augusti 2026 uppgick EU:s import av dessa varor till 4,9 mn € (−49 % jämfört med de tolv månaderna innan); största leverantör var Kina med 62 % av importen, följt av Singapore.
År 2024 exporterades dessa varor för 51 mn US$ i världen (+4,3 % jämfört med året innan).
Störst på exportsidan var Kina (16,8 mn US$), följt av Malaysia.
Frågor och svar
Vilket HS-nummer har vegetabiliska material av sådana slag som används främst?
Vegetabiliska material av sådana slag som används främst: rotting klassificeras under undernummer 1401.20 i Harmoniserade systemet, inom nummer 1401, avdelning II. I EU:s kombinerade nomenklatur delas koden in vidare till åtta siffror.
Vilken tull gäller vid import av vegetabiliska material av sådana slag som används… till Sverige?
Sverige tillämpar EU:s gemensamma tulltaxa. Enligt EU:s kombinerade nomenklatur är tullen för tredjeland för varor under undernummer 1401.20: noll. Det är den tull som tas ut när varorna kommer från ett land utan förmånsavtal med EU; förmånstullar, antidumpningstullar och moms ingår inte.
Vilken importtull har vegetabiliska material av sådana slag som används… i USA?
I USA:s tulltaxa (HTSUS) är den allmänna tullsatsen för varor under undernummer 1401.20: 0 %–2 %, beroende på varukod. Förmånstullar enligt handelsavtal och tilläggstullar ingår inte.
Vilket land exporterar mest vegetabiliska material av sådana slag som används…?
Kina, med 16,8 mn US$ år 2024 (33 % av världsexporten).
Exporterar Sverige vegetabiliska material av sådana slag som används…?
Ja. Sverige exporterade för 18,7 tn US$ år 2024 och låg på plats 30 bland 69 exportländer.
Finns det antidumpningstull eller annan tilläggstull på varor under undernummer 1401.20?
På varor med ursprung i Belarus och Ryssland tar EU utöver tullen ut en tilläggstull på 50 %. För exportörer som namnges i åtgärden kan andra tullsatser gälla.
Varifrån importerar EU varor under undernummer 1401.20?
Under de tolv månaderna till och med augusti 2026 var de största leverantörerna Kina (62 %), Singapore (17 %) och Vietnam (11 %); den totala importen uppgick till 4,9 mn €.