Kapitel
Kapitel 26: Malm, slagg och aska
Kapitel 26 i Harmoniserade systemet har 21 nummer och hör till avdelning V (mineraliska produkter).
Tullsatser i jämförelse
EU Tullfri Tull för tredjeland 45 varukoder 
Turkiet Tullfri – 1,5 % Tull för tredjeland 51 varukoder · genomsnitt 0 % 
USA Tullfri – 5 % Allmän (MFN) 48 varukoder · genomsnitt 0,1 % · 9× specifik eller sammansatt tull 
Storbritannien Tullfri Tull för tredjeland 47 varukoder 
Kanada Tullfri Allmän (MFN) 53 varukoder 
Mexiko Tullfri Allmän (MFN) 45 varukoder 
Brasilien Tullfri – 3,6 % Allmän (MFN) 52 varukoder · genomsnitt 1,3 % 
Argentina Tullfri – 3,6 % Allmän (MFN) 98 varukoder · genomsnitt 0,8 % 
Peru Tullfri Allmän (MFN) 39 varukoder 
Nya Zeeland Tullfri Allmän (MFN) 40 varukoder 
Japan Tullfri Allmän (MFN) 40 varukoder 
Taiwan Tullfri Allmän (MFN) 52 varukoder 
GCC 5 % Allmän (MFN) 275 varukoder 
Schweiz Tullfri Allmän (MFN) 37 varukoder 
Norge Tullfri Allmän (MFN) 37 varukoder 
Nordmakedonien Tullfri – 20 % Allmän (MFN) 45 varukoder · genomsnitt 2,3 % 
Nigeria 5 % Allmän (MFN) 41 varukoder Nummer 21
- 2601Järnmalm, även anrikad, inbegripet rostad svavelkis och andra rostade naturliga järnsulfider
- 2602Manganmalm, även anrikad, inbegripet järnhaltig manganmalm, även anrikad, med en manganhalt av minst 20 viktprocent, beräknat på torrsubstansen
- 2603Kopparmalm, även anrikad
- 2604Nickelmalm, även anrikad
- 2605Koboltmalm, även anrikad
- 2606Aluminiummalm, även anrikad
- 2607Blymalm, även anrikad
- 2608Zinkmalm, även anrikad
- 2609Tennmalm, även anrikad
- 2610Krommalm, även anrikad
- 2611Volframmalm, även anrikad
- 2612Uranmalm och toriummalm, även anrikade
- 2613Molybdenmalm, även anrikad
- 2614Titanmalm, även anrikad
- 2615Niobmalm, tantalmalm, vanadinmalm och zirkoniummalm, även anrikade
- 2616Ädelmetallmalm, även anrikad
- 2617Annan malm, även anrikad
- 2618Granulerad slagg (slaggsand) från järn- och ståltillverkning
- 2619Ogranulerad slagg, glödspån och annat avfall från järn- och ståltillverkning
- 2620Slagg, aska och återstoder (andra än från järn- och ståltillverkning), innehållande metaller, arsenik eller deras föreningar
- 2621Annan slagg och annan aska, inbegripet aska av havstång; aska och återstoder från förbränning av kommunalt avfall
EU: import per månad
Världshandeln 2024
Handelsvärde (US$) ingen rapporterad handel < 159 mn US$159 mn US$+846 mn US$+3 md US$+> 12 md US$
Export: 172
- Australien: 101 md US$
- Brasilien: 37 md US$
- Chile: 35 md US$
- Peru: 28 md US$
- Sydafrika: 20 md US$
- Kanada: 12 md US$
- USA: 10 md US$
- Indonesien: 10 md US$
- Guinea: 8 md US$
- Mexiko: 8 md US$
- Ryssland: 6 md US$
- Kazakstan: 5 md US$
- Mongoliet: 4 md US$
- Kongo-Kinshasa: 4 md US$
- Sverige: 4 md US$
- Filippinerna: 3 md US$
- Indien: 3 md US$
- Ukraina: 3 md US$
- Turkiet: 3 md US$
- Bolivia: 2 md US$
- Oman: 2 md US$
- Ecuador: 2 md US$
- Serbien: 2 md US$
- Kina: 2 md US$
- Papua Nya Guinea: 2 md US$
- Bahrain: 2 md US$
- Mauretanien: 2 md US$
- Gabon: 2 md US$
- Spanien: 2 md US$
- Malaysia: 2 md US$
- Bulgarien: 2 md US$
- Nederländerna: 1 md US$
- Iran: 1 md US$
- Finland: 1 md US$
- Laos: 1 md US$
- Taiwan: 1 md US$
- Sierra Leone: 1 md US$
- Tyskland: 1 md US$
- Armenien: 941 mn US$
- Zambia: 938 mn US$
- Saudiarabien: 917 mn US$
- Sydkorea: 846 mn US$
- Botswana: 822 mn US$
- Belgien: 775 mn US$
- Ghana: 677 mn US$
- Portugal: 657 mn US$
- Norge: 574 mn US$
- Nigeria: 571 mn US$
- Eritrea: 549 mn US$
- Marocko: 540 mn US$
- Moçambique: 537 mn US$
- Argentina: 537 mn US$
- Vietnam: 506 mn US$
- Tadzjikistan: 468 mn US$
- Myanmar (Burma): 460 mn US$
- Zimbabwe: 426 mn US$
- Frankrike: 399 mn US$
- Förenade Arabemiraten: 396 mn US$
- Italien: 389 mn US$
- Pakistan: 389 mn US$
Handelsvärde (US$) ingen rapporterad handel < 6 mn US$6 mn US$+322 mn US$+2 md US$+> 5 md US$
Import: 190
- Kina: 223 md US$
- Japan: 25 md US$
- Sydkorea: 19 md US$
- Tyskland: 8 md US$
- Indien: 7 md US$
- Nederländerna: 5 md US$
- Spanien: 5 md US$
- Kanada: 4 md US$
- Taiwan: 4 md US$
- USA: 4 md US$
- Malaysia: 3 md US$
- Belgien: 3 md US$
- Filippinerna: 3 md US$
- Finland: 3 md US$
- Bulgarien: 3 md US$
- Moçambique: 3 md US$
- Indonesien: 2 md US$
- Mexiko: 2 md US$
- Sverige: 2 md US$
- Storbritannien: 2 md US$
- Frankrike: 2 md US$
- Vietnam: 2 md US$
- Egypten: 1 md US$
- Polen: 1 md US$
- Bahrain: 1 md US$
- Saudiarabien: 1 md US$
- Turkiet: 1 md US$
- Oman: 1 md US$
- Chile: 984 mn US$
- Ryssland: 937 mn US$
- Algeriet: 861 mn US$
- Italien: 824 mn US$
- Förenade Arabemiraten: 779 mn US$
- Norge: 753 mn US$
- Kazakstan: 749 mn US$
- Australien: 728 mn US$
- Österrike: 668 mn US$
- Thailand: 643 mn US$
- Singapore: 615 mn US$
- Argentina: 610 mn US$
- Brasilien: 585 mn US$
- Slovakien: 566 mn US$
- Qatar: 499 mn US$
- Serbien: 481 mn US$
- Schweiz: 454 mn US$
- Libyen: 331 mn US$
- Uzbekistan: 322 mn US$
- Tjeckien: 289 mn US$
- Hongkong SAR: 284 mn US$
- Trinidad och Tobago: 271 mn US$
- Peru: 270 mn US$
- Rumänien: 261 mn US$
- Zambia: 253 mn US$
- Irland: 243 mn US$
- Slovenien: 202 mn US$
- Sydafrika: 109 mn US$
- Kambodja: 108 mn US$
- Kroatien: 105 mn US$
- Uruguay: 102 mn US$
- Kenya: 92 mn US$
Största exportörer
| Plats | Land | Värde | Andel |
|---|---|---|---|
| 1 |  Australien | 101 md US$ | 28,1 % |
| 2 | Brasilien | 37 md US$ | 10,3 % |
| 3 |  Chile | 35 md US$ | 9,8 % |
| 4 | Peru | 28 md US$ | 7,9 % |
| 5 |  Sydafrika | 20 md US$ | 5,7 % |
| 6 | Kanada | 12 md US$ | 3,4 % |
| 7 | USA | 10 md US$ | 2,8 % |
| 8 |  Indonesien | 10 md US$ | 2,8 % |
| 9 |  Guinea | 8 md US$ | 2,3 % |
| 10 | Mexiko | 8 md US$ | 2,2 % |
I EU:s kombinerade nomenklatur omfattar kapitel 26 45 varukoder, och tullsatsen är noll.
Under kapitel 26 finns 51 varukoder i Turkiets tulltaxa; tullsatsen är mellan 0 % och 1,5 %. 50 av dem är tullfria.
USA:s tulltaxa (HTSUS) delar in kapitel 26 i 48 varukoder; tullsatsen är mellan 0 % och 5 % (i genomsnitt 0,1 %). 38 av dem är tullfria. 9 varukoder har en specifik eller sammansatt tull.
År 2024 exporterades varor i kapitel 26 för 358 md US$ i världen (+1,9 % jämfört med året innan).
Störst på exportsidan var Australien (101 md US$), följt av Brasilien.
Sverige exporterade för 4 md US$, vilket gav plats 15 bland 172 exportländer.
På importsidan låg Sverige på plats 19 med 2 md US$.
Anmärkningar till kapitlet
Anmärkningar
1. Detta kapitel omfattar inte
a) slagg och liknande industriellt avfall, berett till makadam (nr 2517),
b) naturligt magnesiumkarbonat (magnesit), även bränt (nr 2519),
c) slam från lagringstankar för petroleumoljor, bestående främst av sådana oljor (nr 2710),
d) basisk slagg enligt kapitel 31,
e) slaggull, stenull och liknande mineralull (nr 6806),
f) avfall och skrot av ädel metall eller av metall pläterad med ädel metall; annat avfall och skrot innehållande ädel metall eller ädla metallföreningar, sådant som huvudsakligen används för återvinning av ädel metall (nr 7112 eller 8549),
g) koppar-, nickel- eller koboltskärsten, framställda genom smältning av malm (avdelning XV).
2. Med malm i nr 2601–2617 förstås mineral av sådana slag som i praktiken används inom metallurgin för utvinning av kvicksilver, av metaller enligt nr 2844 eller av metaller enligt avdelning XIV eller XV, även om de är avsedda för annat än metallurgiskt ändamål. Nr 2601–2617 omfattar dock inte mineral vilka underkastats bearbetningar som inte är normala inom metallurgin.
3. Nr 2620 ska tillämpas endast för
a) slagg, aska och återstoder av sådana slag som används inom industrin för utvinning av metaller eller som utgångsmaterial för tillverkning av kemiska metallföreningar, med undantag av aska och återstoder från förbränning av kommunalt avfall (nr 2621), och
b) slagg, aska och återstoder innehållande arsenik, även innehållande metaller, av sådana slag som används för utvinning av arsenik eller metaller eller för tillverkning av deras kemiska föreningar.
Anmärkningar till undernummer
1. Med blyat bensinslam och blyat slam av antiknackningsmedel i nr 262021 förstås slam från lagringstankar för blyad bensin och blyade antiknackningsmedel (t.ex. tetraetylbly), väsentligen bestående av bly, blyföreningar och järnoxid.
2. Slagg, aska och återstoder innehållande arsenik, kvicksilver, tallium eller blandningar därav, av sådana slag som används för utvinning av arsenik eller av dessa metaller eller för tillverkning av deras kemiska föreningar, ska klassificeras enligt nr 262060.
Frågor och svar
Vilket HS-nummer har malm, slagg och aska?
Malm, slagg och aska klassificeras under kapitel 26 i Harmoniserade systemet, avdelning V. I EU:s kombinerade nomenklatur delas koden in vidare till åtta siffror.
Vilken tull gäller vid import av malm, slagg och aska till Sverige?
Sverige tillämpar EU:s gemensamma tulltaxa. Enligt EU:s kombinerade nomenklatur är tullen för tredjeland för varor under kapitel 26: noll. Det är den tull som tas ut när varorna kommer från ett land utan förmånsavtal med EU; förmånstullar, antidumpningstullar och moms ingår inte.
Vilken importtull har malm, slagg och aska i USA?
I USA:s tulltaxa (HTSUS) är den allmänna tullsatsen för varor under kapitel 26: 0 %–5 %, beroende på varukod. Förmånstullar enligt handelsavtal och tilläggstullar ingår inte.
Vilket land exporterar mest malm, slagg och aska?
Australien, med 101 md US$ år 2024 (28,1 % av världsexporten).
Exporterar Sverige malm, slagg och aska?
Ja. Sverige exporterade för 4 md US$ år 2024 och låg på plats 15 bland 172 exportländer.