USA:s tulltaxa (HTSUS) · HTS-nummer · HS 2601.11
2601.11.00: Järnmalm, ej sintrad: Iron ores and concentrates, other than roasted iron pyrites: non-agglomerated
Järnmalm, ej sintrad
Kan inte deklareras ensamt: använd en av de 3 underindelningarna Data: USA:s tulltaxa (HTSUS) · kontrollerat 24 oktober 2026
Den här raden har ingen officiell text på svenska; den visas på tulltaxans eget språk.
- 2601 Iron ores and concentrates, including roasted iron pyrites:
- Iron ores and concentrates, other than roasted iron pyrites:
- 2601.11.00 Non-agglomerated
Det här betalar du
Import till USA
USA:s tilläggstullar i HTS kapitel 99 som gäller den 22 oktober 2026 (Section 301, 232, 338 och 201) är medräknade. IEEPA-tullar tas inte längre ut efter Högsta domstolens dom i februari 2026. Villkorade undantag (amerikanskt innehåll, slutanvändning, metallandel) beräknas inte: se bestämmelsen.
Tilläggstullar och importregler
Avgifter utöver tullen och regler som varorna måste uppfylla vid gränsen.
Tilläggstullar och avgifter 1
- TilläggstullSection 301 — China — technology transfer, IP and innovation (2018 actions and 2024 four-year review) 25 %
- Gäller varor från
- Kina
- Giltighet
- från 24 september 2018
- Rättsakt
- HTSUS 9903.88.03
Underindelningar
- 2601.11.00 Non-agglomerated Tullfri
- 2601.11.00.30 Concentrates t
- 2601.11.00.60 Coarse t
- 2601.11.00.90 Other t
Samma undernummer i andra tulltaxor
2601.11 Järnmalm, även anrikad, utom rostad svavelkis och andra: osintrad
Anmärkningar
Anmärkningar
1. Detta kapitel omfattar inte
a) slagg och liknande industriellt avfall, berett till makadam (nr 2517),
b) naturligt magnesiumkarbonat (magnesit), även bränt (nr 2519),
c) slam från lagringstankar för petroleumoljor, bestående främst av sådana oljor (nr 2710),
d) basisk slagg enligt kapitel 31,
e) slaggull, stenull och liknande mineralull (nr 6806),
f) avfall och skrot av ädel metall eller av metall pläterad med ädel metall; annat avfall och skrot innehållande ädel metall eller ädla metallföreningar, sådant som huvudsakligen används för återvinning av ädel metall (nr 7112 eller 8549),
g) koppar-, nickel- eller koboltskärsten, framställda genom smältning av malm (avdelning XV).
2. Med malm i nr 2601–2617 förstås mineral av sådana slag som i praktiken används inom metallurgin för utvinning av kvicksilver, av metaller enligt nr 2844 eller av metaller enligt avdelning XIV eller XV, även om de är avsedda för annat än metallurgiskt ändamål. Nr 2601–2617 omfattar dock inte mineral vilka underkastats bearbetningar som inte är normala inom metallurgin.
3. Nr 2620 ska tillämpas endast för
a) slagg, aska och återstoder av sådana slag som används inom industrin för utvinning av metaller eller som utgångsmaterial för tillverkning av kemiska metallföreningar, med undantag av aska och återstoder från förbränning av kommunalt avfall (nr 2621), och
b) slagg, aska och återstoder innehållande arsenik, även innehållande metaller, av sådana slag som används för utvinning av arsenik eller metaller eller för tillverkning av deras kemiska föreningar.
HTS-nummer 2601.11.00 är den enda raden i USA:s tulltaxa (HTSUS) under HS-undernummer 2601.11 (järnmalm, även anrikad, utom rostad svavelkis och andra: osintrad).
Den allmänna tullsatsen är noll.
Under raden finns 3 statistiska underrader som används i deklarationen.
För samma undernummer gäller i övriga tulltaxor: EU tullfritt, Turkiet tullfritt, Storbritannien tullfritt, Kanada tullfritt, Mexiko tullfritt, Brasilien tullfritt, Argentina tullfritt, Peru tullfritt, Nya Zeeland tullfritt, Japan tullfritt, Taiwan tullfritt, GCC 5 %, Schweiz tullfritt, Norge tullfritt, Nordmakedonien tullfritt, Nigeria 5 %.
USA importerade varor under undernummer 2601.11 för 54 mn US$ år 2024; största leverantör var Sverige, och Sverige låg på plats 1 med 15 mn US$.
Frågor och svar
Vilken importtull gäller för HTS-nummer 2601.11.00 i USA?
Den allmänna tullsatsen i USA:s tulltaxa (HTSUS) är noll. Förmånstullar för varor från avtalsländer, antidumpningstullar och moms ingår inte.
Varifrån importerar USA dessa varor?
För undernummer 2601.11 som helhet var Sverige största leverantör år 2024 (15 mn US$), följt av Chile.